Frågor & svar

Ett kollektivavtal är ett frivilligt avtal mellan din arbetsgivare och facket om anställningsvillkoren på ditt jobb. Det fungerar som spelregler på arbetsmarknaden skulle man kunna säga.

Ett kollektivavtal kan träffas på olika nivåer, för hela arbetsmarknaden, i en hel bransch eller på en arbetsplats.

Du kan alltid prata med din chef, men han eller hon behöver inte lyssna eller höja din lön. För enligt lagen har du ingen förhandlingsrätt utan kollektivavtal.
Om det inte finns ett kollektivavtal på ditt jobb, behöver din arbetsgivare bara förhandla före uppsägning.

Ett kollektivavtal gäller alla som arbetar på en arbetsplats, oavsett om man är medlem i facket eller inte.

I de flesta avtal finns regler för lägsta lön och vad som bör ge högre lön. Avtalen innehåller regler för visstidsanställningar, provanställningar och tillsvidareanställning, samt vilka förmåner, rättigheter och skyldigheter man har rätt till som anställd.

De flesta kollektivavtal innehåller ett utvecklingsavtal eller medbestämmandeavtal. Dessa avtal handlar om att de anställdas kunskaper bör tas tillvara när det gäller företagets ekonomi, införande av ny teknik och arbetsorganisation. För att främja det fackliga arbetet och ta tillvara de anställdas engagemang, har anställda rätt till fem timmars facklig information per år på betald arbetstid.

Om det inte finns kollektivavtal på ditt jobb har du det grundskydd som lagarna ger. Du har då bara de rättigheter som du kommit överens med arbetsgivaren om i samband med anställningen. Det finns exempelvis inga lagar i Sverige om minimilön. Det finns inte heller någon lag om löneförhöjning.

Avtalet anger fackets och arbetsgivarorganisationens gemensamma syn på vad kompetensutveckling är. Företaget ska utforma en plan för kompetensutveckling i samråd med fackklubben och följa upp den kontinuerligt. Det ska också fungera som ett strategiskt verktyg för arbetsgivaren med syfte att utveckla verksamheten och stärka företagets konkurrenskraft. Arbetsgivaren och den anställde delar ansvaret för kompetensutvecklingen. Utvecklingssamtal rekommenderas som grund för planeringen av kompetensutvecklingen.

Utan kollektivavtal måste du själv se till att anställningsavtalet omfattar alla regler som ska gälla. Det kan exempelvis vara regler om uppsägningstid utöver de minimitider som finns i Lagen om anställningsskydd. Detsamma gäller för semesterdagar och pensioner. Även arbetstider och arbetstidsförläggning, övertid och övertidsersättning måste du komma överens med arbetsgivaren om. Arbetstidslagen ger arbetsgivaren rätt att beordra anställda att arbeta högst 200 timmar övertid per år, men lagen säger ingenting om att man har rätt till övertidsersättning eller ens vanlig lön för övertiden. Många arbetsgivare som saknar kollektivavtal kräver att övertidsarbete ska ingå i månadslönen.

Kollektivavtalet står inte i motsatsställning till att du har lönesamtal med din chef, tvärtom. Kollektivavtalets lönenivåer är en lägsta gräns, men det finns ingen gräns för hur hög lön du kan få. Du förhandlar din egen lön och kan använda facket som coach. Eftersom det finns ett tak hos Försäkringskassan för hur hög inkomst som räknas som underlag för sjukpenning, pension och föräldrapenning, så ger kollektivavtalet mycket mer pengar till dig om du är höginkomsttagare eftersom det innebär att arbetsgivaren betalar högre sjuklön och pensionspremier över Försäkringskassans tak.

Du måste inte vara med i facket. Jobbar du på en arbetsplats som har avtal så omfattas även du av förmånerna i avtalet. Men då kan man ju säga att det är dina arbetskamrater som är med i facket som genom sina fackavgifter ”bjuder dig” på förmånen att ha ett kollektivavtal. Om alla gjorde så rasar grunden för kollektivavtalen ihop… så bli medlem i facket! Som medlem får du dessutom karriärcoachning, inkomstförsäkring och andra förmåner. Kolla med ditt förbund vad de erbjuder. Jobbar på ett nystartat företag som inte har kollektivavtal krävs det att några blir medlemmar i facket för att kollektivavtal ska kunna tecknas.

Nej, alla har inte samma kollektivavtal. Kollektivavtalen är anpassade för en särskild bransch, företag eller arbetsplats. Det är finessen med kollektivavtalen. Det bidrar till att ekonomin och arbetsmarknaden blir flexibel och att varje bransch har skräddarsydda lösningar som passar arbetsgivare och anställda just i den branschen.

Det finns ingen lag som säger att man ska ha kollektivavtal. Utan det är de anställda på en arbetsplats som kan bilda en fackklubb och träffa en överenskommelse med sin arbetsgivare. Facket kan träffa rättsligt bindande avtal med arbetsgivare i alla frågor som rör anställningsförhållandet. Den rätten finns i medbestämmandelagen, MBL.

Människors rätt att bilda fackföreningar och fackföreningarnas rätt att förhandla och träffa avtal och vid behov använda strejken som medel i förhandlingar är grundläggande i demokratiska samhällen. De fackliga rättigheterna är en del av de mänskliga rättigheter som FN slagit fast och som skyddas av internationella konventioner, den så kallade ILO-konventionen. I Sverige skyddas föreningsrätten och strejkrätten av grundlagen och förhandlingsrätten av annan lagstiftning.

Det finns en poäng med att inte lagstifta mer än om grundläggande rättigheter. Lagstiftning är inte flexibelt. Med kollektivavtal kan varje bransch få villkor och regler som passar just den branschen. Genom att avtalen sträcker sig en viss tid, kan man när den tiden går ut, göra nödvändiga förändringar. Det är mycket mer trögarbetat att ändra lagar för att passa olika konjunkturer och olika branscher.

Kollektivavtalet kan bara ändras om båda arbetsgivaren och facket kommer överens om det. Om någon bryter mot avtalet så träder regler i kraft om tvisteförhandling. I sista hand avgör Arbetsdomstolen eller skiljenämnd.

Vad händer om man inte kommer överens när det gamla kollektivavtalet har löpt ut?
Då kan man i sista hand ta till så kallade stridsåtgärder som strejk (som används av arbetstagarna) och lockout (som är arbetsgivarens konfliktvapen). Dessa åtgärder får man bara ta till vid intressetvister, när parterna är oense om sådant som inte regleras av lagar eller avtal. Till exempel när man är oense om löner.

Kollektivavtalets historia hänger ihop med fackföreningarnas framväxt från slutet av 1800- talet. I början ville inte arbetsgivare acceptera dessa organisationer som företrädare för de anställda. De ville inte eller förhandla med fackföreningarna. Men fackförbunden växte i medlemsantal och styrka. Arbetsgivarna slöt sig då också samman och 1902 bildades Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF föregångaren till dagens Svenskt Näringsliv.

1906 träffades en första överenskommelse som blev ett visst skydd för föreningsrätten samtidigt som regler infördes i kollektivavtalet om att arbetsgivaren hade rätt att ensam leda och fördela arbetet och att anställa och avskeda. 1928 kom lagstiftningen om kollektivavtal. 1937 fick statens tjänstemän förhandlingsrätt. 1938 slöt LO och SAF Saltsjöbadsavtalet. 1976 fick offentliganställda full förhandlings- och konflikträtt.

Villkoren på arbetsmarknaden blir bäst om fack och arbetsgivare själva tar ansvaret för dem genom kollektivavtal. Politikerna ska ordna grundläggande regler men låta parterna forma villkoren för olika sektorer, branscher och grupper. Fackföreningar och företag ska genom förhandlingar se till att löneutvecklingen blir bra för anställda, företag och för samhällsekonomin. Denna svenska partsmodell underlättar företagens utveckling och gynnar tillväxten. Politikerna ska stå för bra trygghetssystem i samhället och ha aktiv politik för arbetsmarknaden och näringslivets utveckling.

Kollektivavtal. Avtal mellan en arbetsgivarorganisation och facket. Husavtal (även kallat företagsavtal). Avtal mellan facket och en arbetsgivare. Hängavtal - Avtal mellan en facket och en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation. Avtalet bygger på ett befintligt kollektivavtal. Lokalt avtal - Avtal som sluts utöver kollektivavtalet mellan en fackklubb och en arbetsgivare eller mellan en anställd och arbetsgivaren. Det lokala avtalet får inte strida mot lagen eller kollektivavtalet. Det får inte heller försämra medarbetarnas villkor eller inkräkta på andras rättigheter.

När du ska rekrytera är det en styrka att kunna erbjuda alla de förmåner som ingår i ett kollektivavtal. Du behöver inte heller förhandla om villkoren på arbetsplatsen varje gång du anställer. Ett företag som har kollektivavtal anses ofta mer seriöst än ett företag utan kollektivavtal, och vid olika typer av upphandling är kollektivavtal ofta ett krav. Kollektivavtalet innebär ett komplett regelverk som ger dig och alla dina anställda en grundtrygghet. Det handlar om allt från att de anställda omfattas av ett stabilt försäkringsskydd till att du som arbetsgivare garanteras fredsplikt under avtalsperioden. Blir du medlem i en arbetsgivarorganisation och tecknar kollektivavtal får du dessutom förhandlingsstöd, aktuell branschinformation samt tillgång till avtalstolkningar och juridisk expertis. En tvist på företaget hanteras mellan parterna och blir inte offentlig förrän den eventuellt hamnar i Arbetsdomstolen.

Facket är i grunden en ideell förening som jobbar för att skapa bättre villkor i arbetslivet för dig som är anställd. Facket förhandlar med din arbetsgivare och kommer överens om vad som ska gälla på din arbetsplats i ett så kallat kollektivavtal. Kollektivavtalet är fackets viktigaste fråga. Det ger dig och dina arbetskamrater en bra grund att stå på när det gäller lön, semester, försäkringar och andra förmåner.

Ju fler som är med i facket desto starkare blir facket. Och ju starkare facket är desto starkare blir du som är medlem! Med en fackklubb på jobbet ställs krav på din chef om att förhandla om lönerna varje år och ofta höjs lönerna lite mer än om ni inte hade haft en fackklubb. Som medlem har du också möjlighet att få karriärcoachning, cv-granskning och hjälp med löne- och utvecklingssamtal. Många fackförbund har dessutom en inkomstförsäkring som ger 80 procent av lönen till dig som tjänar mer än 18 700 kr/månad och alltså får mindre än 80 procent i arbetslöshetsersättning från a-kassan. Du får också rådgivning och rätts- och förhandlingshjälp om du skulle hamna i tvist med din arbetsgivare. Är du inte med i facket, hitta ditt förbund här!

Det 16 fackförbunden inom TCO eller de 23 förbunden inom SACO är partipolitiskt obundna och du kan gå med något av dessa oavsett vilket parti du röstar på. De 15 fackförbunden inom LO har en nära förbindelse med Socialdemokraterna på grund av sitt ursprung i arbetarrörelsen.

Det framgår av tobakslagen att arbetsgivaren ska svara för att en arbetstagare inte utsätts för tobaksrök mot sin vilja i den arbetslokal eller det liknande utrymme där denne är verksam. Det är inte totalförbud mot rökning på arbetsplatser men utrymmen som delas av flera personer bör vara helt rökfria för att garantera att ingen utsätts för tobaksrök mot sin vilja.

Anställningsformen visstidsanställning ersätter de tidigare anställningsformerna överenskommen visstidsanställning, visstidsanställning på grund av arbetsanhopning samt visst arbete (även kallad projektanställning). Att anställningen benämns som allmän innebär att arbetsgivarens skäl till tidsbegränsningen inte kan prövas. En allmän visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när du har varit anställd med denna anställningsform i mer än sammanlagt två år under en femårsperiod. Särskilda regler om visstidsanställning kan förekomma i kollektivavtal. Stäm av med facket vad som gäller om du är osäker.

Vikariat är en tidsbegränsad anställningsform. Normalt betyder det att du som vikarierar ersätter en person som inte är i tjänst för tillfället. Särskilda regler om vikariat kan förekomma i kollektivavtal. Stäm av med facket vad som gäller om du är osäker.

Ja, det har du! Oavsett om du har blivit uppsagd eller slutar på egen begäran. Din chef ska skriva ett arbetsbetyg som innehåller uppgift om anställningstidens längd och beskrivning av dina arbetsuppgifter. I arbetsbetyget beskriver chefen hur han eller hon tycker att du har utfört arbetsuppgifterna och hur du har uppfört dig. Du kan be chefen att utelämna hans eller hennes värderingar om dig samt skälet till varför du slutade i betyget. Arbetsbetyget ska vara neutralt skrivet och de uppgifter som lämnas ska vara relevanta. Särskild uppgift om sjukfrånvarodagar, som inte är av ovanligt stor omfattning, ska inte stå i betyget. I vissa kollektivavtal finns det regler om vad som ska ingå i ett arbetsbetyg. Kolla med ditt fackförbund om du vill veta mer!

Att ta tjänstledigt kan vara mest fördelaktigt eftersom du då behåller möjligheten att kunna gå upp till heltid igen om du vill det. Det är ingen rättighet att ta tjänstledigt utan du måste göra en överenskommelse med arbetsgivaren. Det är inte heller helt självklart att din arbetsplats klarar av att du säger upp din heltidstjänst och ger dig en ny anställning på 80 procent. Se till att komma överens med arbetsgivaren innan du säger upp heltidsanställningen. När det gäller din lön bör du tänka på att vare sig du tar tjänstledigt eller får en ny anställning på 80 procent, kanske du inte får exakt samma arbetsuppgifter som tidigare och det kan påverka din löneutveckling.

Oavsett hur många procent du arbetar har du rätt till de antal semesterdagar du har enligt lag eller kollektivavtal. Semesterdagarna blir däremot inte värda lika mycket som när du arbetade heltid, det vill säga när du tar en veckas semester dras fem dagars semester oavsett om du arbetar 100 eller 80 procent. Du behöver också ta reda på hur din pension kommer att påverkas, din a-kassa samt dina arbetsuppgifter.

Det är ett avtal som du och din arbetsgivare kommer överens om och skriver under innan du börjar jobba. Anställningsavtalet innehåller uppgifter om din lön, dina arbetsuppgifter, anställningsform och förmåner. Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal ska det också finnas uppgifter om pension, sjuk- och föräldraersättning samt uppsägningstider. Hör av dig till facket om du har frågor om just ditt anställningsavtal!

Om du vill sluta på ditt arbete är det bra om du säger upp dig skriftligt. Helst ska uppsägningen också bekräftas genom att din arbetsgivare skriver under. I din uppsägning behöver du inte ange några skäl till varför du säger upp dig. Det räcker med ett enkelt dokument där du tydligt anger att du säger upp dig samt datum när du vill sluta. Tänk på att du har en viss uppsägningstid från den dag du säger upp dig till sista dagen som du jobbar.

Nej, du ska aldrig behöva jobba gratis, oavsett om arbetsgivaren vill prova dig eller inte. I så fall får arbetsgivaren prova dig en dag eller flera med lön! Om arbetsgivaren inte är beredd att ge dig betalt för provtiden så ska du tacka nej till jobbet, ett sådant förslag tyder nämligen på att du har att göra med en oseriös arbetsgivare.

Om det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats hittar du alla regler om kompensationsledighet som gäller just dig. Din arbetsgivare kan ge kompensationsledighet som ersättning när du arbetat över eller när det finns ett avtal om arbetstidsförkortning. I det senare fallet tjänas tiden in med ett antal minuter per arbetsvecka. Du kommer själv överens med arbetsgivaren om hur ledigheten får tas ut. Något avdrag på lönen görs inte för kompensationsledighet.

Nej, arbetsgivaren är enligt semesterlagen skyldig att lägga ut minst fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna, juni, juli och augusti, om inte annat har avtalats. Om man inte kommer överens om tidpunkten bestämmer arbetsgivaren över förläggningen av semesterledigheten.

Lagen säger att du har rätt till ledighet från din anställning vid trängande familjeskäl som har samband med sjukdom eller olycksfall. I vissa kollektivavtal har man tagit fasta på det lagen säger och utökat rättigheten till att gälla betald ledighet. Omfattas man av ett kollektivavtal finns det därför en möjlighet att man har rätt till betald ledighet under ett begränsat antal dagar, om en nära anhörig är akut sjuk eller går bort.

Många fackförbund har förhandlat fram en extra ersättning som arbetsgivaren betalar ut vid föräldraledighet. Kolla med din ombudsman på jobbet eller med ditt fackförbund om vad som står i just ditt kollektivavtal.

Inget förbjuder arbetsgivaren att fråga men du behöver inte tala om att du är gravid på en anställningsintervju. Enligt lag ska du inte bedömas efter om du ska bli förälder eller inte.

Ja, om du arbetar i en kommun eller i ett landsting är löneuppgifter en offentlig handling. Det innebär att vem som helst kan be att få uppgifter om löner från arbetsgivaren, eftersom dessa uppgifter räknas som en allmän handling. Detta regleras i Tryckfrihetsförordningen. En handling skall lämnas ut "genast eller så snart som det är möjligt". Den som vill se en allmän handling behöver inte identifiera sig eller avslöja sina syften. Ett beslut av en myndighet om att allmän handling inte lämnas ut ska avslutas med en så kallad besvärshänvisning som beskriver hur beslutet kan överklagas. Alla handlingar som man har rätt att se har man också rätt att få kopia av. Myndigheten kan ta betalt för kopior enligt självkostnadsprincipen.

Mertid, eller fyllnadstid, som det också kallas, är arbete som en deltidsanställd utför när han eller hon arbetar utöver sin sysselsättningsgrad. All tid upp till 100 procent för dig som är deltidsanställd är alltså mertid eller fyllnadstid. Skulle du arbeta mer än 100 procent så räknas arbetstiden istället som övertid. Mertid får tas ut med högst 200 timmar per år om det inte står annat i ditt kollektivavtal.

Det beror helt på vad du söker för jobb och din utbildning och erfarenhet. I Sverige har vi inga lagar som gäller löner. Om det finns kollektivavtal på den arbetsplats där du söker jobb finns det däremot avtal kring löner och löneökningar. För att få råd om en lönenivå som är rimlig, hör av dig till facket!

En osaklig löneskillnad är en skillnad som inte har en rationell förklaring. Till exempel att du som är kvinna har lägre lön än en man och det enbart beroende på ditt kön. Sakliga löneskillnader är till exempel utbildningsgrad, yrkeserfarenhet, arbetstidens längd, arbetets svårighetsgrad och arbetstagarens arbetsprestation. Enligt Jämställdhetslagen har arbetsgivaren en skyldighet att genomföra lönekartläggningar. Det är ett redskap som kan göra osakliga löneskillnader synliga och därmed möjliga att förändra. Om skillnaden är diskriminerande går det att driva ärendet rättsligt.

Semesterlagen reglerar din rätt till semesterersättning, men säger ingenting om hur den ska slås ihop med timlönen eller inte. Enligt semesterlagen har du rätt till 12 procent av intjänandeårets förfallna lön i semesterersättning. Antingen läggs semesterersättningen ihop med timlönen, eller så betalas den ut i slutet av semesteråret. Om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal är oftast semesterersättningen högre. Det är därför bra att ta reda på vad som gäller enligt ditt kollektivavtal. Kolla med facket!

Ja, du är skyldig att arbeta hela uppsägningstiden ut om din arbetsgivare begär det. Arbetsgivaren kan kräva skadestånd om du inte gör det.

Nej, om din semester är beviljad kan inte din arbetsgivare ensidigt ta bort den, utan att dra på sig skadeståndsansvar

Är du föräldraledig och har en tillsvidareanställning börjar uppsägningstiden när du är tillbaka från ledigheten, oavsett om du är föräldraledig på deltid eller heltid. Företrädesrätten till nya tjänster hos arbetsgivaren som dyker upp efter att du slutat börjar också gälla när du är tillbaka från ledigheten. Tänk på att företrädesrätten gäller under uppsägningstiden plus nio månader därefter och att du måste anmäla till arbetsgivaren att du vill omfattas av företrädesrätten.

Uppsägningstiden står i ditt kollektivavtal eller i ditt anställningsavtal. Om det inte finns något kollektivavtal och om inget står i anställningsavtalet, gäller uppsägningstid på en månad enligt Lagen om anställningsskydd.

Inlasning är ett uttryck som syftar på regeln om företrädesrätt till återanställning i LAS, Lagen om anställningsskydd. Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist och har varit anställd i sammanlagt mer än 12 månader under de senaste tre åren har du företrädesrätt under uppsägningstiden och nio månader därefter. Företrädesrätten gäller för just det jobb som du har utfört tidigare, och alltså inte alla typer av jobb. Din arbetsgivare och facket kan ha avtalat särskilt vad som gäller vid återanställning, så kolla gärna upp det. Och vill du göra anspråk på företrädesrätten ska du skicka ett brev till din arbetsgivare så fort som möjligt när du har blivit uppsagd.

Ja, sjukpenning eller sjukersättning löper på under uppsägningstiden. Förutsatt att du är fortsatt sjukskriven eller har fortsatt beslut om sjukersättning.

Enligt lagen om anställningsskydd ska uppsägning från arbetsgivarens sida vara skiftlig. Uppsägningsbeskedet ska lämnas till dig personligen, men om det inte är skäligt att kräva det, får beskedet istället skickas med rekommenderat brev. Uppsägningen gäller från det att du tar emot beskedet, alternativt tio dagar efter att beskedet skickats till dig med rekommenderad post. Om du är på semester anses uppsägningen ske tidigast då semestern är över.

Enligt lagen om anställningsskydd ska en uppsägning vara sakligt grundad. Du kan bli uppsagd antingen på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Arbetsbrist har att göra med omständigheter som inte beror på dig som är anställd, utan beror på exempelvis avveckling av verksamhet, omorganisation eller nedskärning. Personliga skäl kan grunda sig på många anledningar som är olika från fall till fall. Exempel på dessa är misskötsamhet, samarbetssvårigheter, brottslighet och illojalitet. Blir du uppsagd på grund av personliga skäl omfattas du inte av turordningsregler eller företrädesrätt till återanställning. Arbetsgivaren har bevisbördan när det gäller att styrka de omständigheter som uppsägningen grundar sig på. Uppsägningen får inte grunda sig enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till, antingen mer än två månader innan underrättelse lämnats eller, om underrättelse inte har lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen.

Försäkringskassan bör i ett tidigt skede kalla till ett avstämningsmöte för att stödja dig för att komma tillbaka i arbete. Vid mötet träffas din arbetsgivare, du som är sjukskriven, behandlande läkare, Försäkringskassans handläggare och eventuellt Arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren ska efter samråd med dig lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att Försäkringskassan ska klargöra dina behov av rehabilitering. Arbetsgivaren ska även i övrigt medverka till att klarlägga behovet av rehabilitering genom att till exempel undersöka möjligheterna att ge dig andra arbetsuppgifter. Försäkringskassan ansvarar för att rehabiliteringsinsatserna samordnas, arbetsgivaren har det övergripande rehabiliteringsansvaret och du som är anställd har en skyldighet att medverka aktivt i rehabiliteringen.

Ja, det kan du. Som anställd omfattas du i de allra flesta fall av en arbetsskadeförsäkring om en arbetsskada skulle inträffa. Arbetsskadeförsäkringarna återfinns via lagstadgat skydd enligt Lagen om arbetsskadeförsäkring.

Du anmäler din skada till Försäkringskassan som prövar samt betalar ut eventuell ersättning. De som arbetar på arbetsplatser med kollektivavtal omfattas vanligt vis även av en kollektivavtalad arbetsskadeförsäkring. Skadan bör i detta fall anmälas även till den som administrerar avtalsförsäkringen, exempelvis AFA Försäkring, eller Alecta.

Ja, om arbetsplatsen har fler än tio anställda ska det finnas en skriftlig arbetsmiljöpolicy som utgår från förhållandena i den egna verksamheten.

 Arbetsmiljöpolicyn ska innehålla:

• en beskrivning av hur arbetsförhållandena ska vara för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet
• rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till
• mål och medel för all arbetsmiljöverksamhet
• en klar och tydlig arbetsfördelning samt de ansvarigas resurser och befogenheter

 Det är arbetsgivarens ansvar att utforma en arbetsmiljöpolicy på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren ska tillsammans med dig och dina arbetskamrater regelbundet göra riskinventeringar samt genomföra ett åtgärdsprogram med hänsyn till hot och våldsituationer. Programmet kan omfatta: 

• organisatoriska förändringar     
• säkerhetsrutiner     
• tekniska hjälpmedel     
• anpassning av lokaler     
• information     
• utbildning och
• tydliga rutiner/åtgärder efter inträffad händelse mm.

Arbetsgivaren är även skyldig att förvissa sig om att arbetstagarna har den utbildning som behövs för att undgå riskerna i arbetet (3 § 3 kap AML). Ett särskilt utbildningsprogram om säkerhet kan behöva tas fram vilket Företagshälsovården i många fall kan vara behjälplig med. Finns det erfarenhetsmässigt kända risker i en viss typ av arbeten bör dessa tas upp vid introduktionen eller vid byte till sådana arbetsuppgifter. Om arbetstagaren har bristande kunskaper i svenska är det viktigt att informationen utformas och anpassas med hänsyn till detta.

Observera att om du har utsatts för våld eller hot i arbetet, ska din arbetsgivare göra en anmälan till Arbetsmiljöverket samt kontakta skyddsombudet på arbetsplatsen. Du och din arbetsgivare bör också göra en arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan samt kontakta arbetsgivarens försäkringsbolag gällande arbetsskadeförsäkring. Du kan även vara berättigad till ekonomisk ersättning från Brottsoffermyndigheten.

Om du behöver hjälp på grund av en dålig relation med din chef kan du prata med ditt fackliga ombud eller ditt skyddsombud på ditt jobb och berätta om situationen. Men tänk på att många dispyter bottnar i dålig kommunikation, så försök att först prata med din chef om situationen, hur den påverkar dig och hur ni kan lösa detta tillsammans.

Mobbning på jobbet kallas också kränkande särbehandling. Din chef ska förebygga kränkande särbehandling och klargöra för alla att mobbning inte accepteras. Det ska också finnas rutiner för att tidigt fånga upp signaler om kränkande särbehandling på ditt jobb.

Exempel på kränkande särbehandling:

• Förtal eller nedsvärtningar av dig eller din familj
• Du blir medvetet undanhållande av arbetsrelaterad information eller du får fel information
• Någon saboterar eller försvårar medvetet genomförandet av ditt arbete
• Du blir utfryst
• Du blir förföljd, hotad eller utsatt för till exempel sexuella trakasserier
• Du plötsligt blir omotiverat fråntagen ditt arbetsrum eller arbetsuppgifter, oförklarligt omplacerad eller får orimliga övertidskrav.

Det finns ingen lag om att dagar före röd dag är halvdagar. En del jobbar heldagar, andra halvdagar och en del är helt lediga. Det beror på vad facket har kommit överens om med din chef. Vissa får ob-ersättning, eller annan ersättning för arbete på dag innan röd dag. På de arbetsplatser där det inte finns kollektivavtal bestämmer chefen vad som gäller.

Enligt Arbetstidslagen har du rätt till rast efter fem timmars arbete. I lagen står inte hur lång rasten ska vara men den bör inte vara under 30 minuter. Rasten ska inte räknas som arbetstid och därför har du rätt att fritt förfoga över din tid och kunna lämna arbetsplatsen om du önskar. På vissa arbetsplatser finns måltidsuppehåll istället för rast, vilket innebär att uppehållet ingår i arbetstiden och att du inte får lämna arbetsplatsen. En sådan lösning kräver en överenskommelse mellan arbetsgivaren och facket.

Utöver rasterna får du göra kortare avbrott från arbetet, till exempel kaffepaus. Pausen räknas in i arbetstiden och innebär då att du inte får lämna arbetsplatsen.

Arbetstidslagen säger ingenting om hur långt i förväg arbetsgivaren måste meddela om beordrad övertid. Men det kan finnas regler för det i ditt kollektivavtal. Kolla med facket vad som gäller för dig!

Din chef har rätt enligt lag att leda och fördela arbetet utifrån verksamhetens behov. Men du ska bli informerad om ändringar i ordinarie arbetstid och jourtid minst två veckor i förväg. I vissa fall görs undantag, om omständigheterna är sådana att det inte går att göra ett schema eller om ett schema måste ändras på grund av att något oförutsett har skett. Är det fråga om en permanent ändring av stor omfattning så ska din chef och facket förhandla om det. Exempel på en sådan situation är om du jobbar dagtid och blir tvungen att regelbundet ta kvälls- eller helgpass.  Avvikelser och tillägg från lagen kan förekomma i ditt kollektivavtal.

Det så kallade studerandevillkoret i a-kassan finns inte längre kvar. Det betyder att möjligheten till ersättning med grundbeloppet efter 90 dagars arbetslöshet och med avslutad utbildning har tagits bort. År 2005 fick 38 000 studenter ersättning från a-kassan efter avslutade studier. A-kassan fungerade då som en omställningsförsäkring mellan studier och jobb. Enligt SCB väljer tio procent av studenterna att fortsätta studera efter examen, för att undvika arbetslöshet.

Ja, du kan få tjänstledigt för att utbilda dig! Du ska ha varit anställd de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst 12 månader under de senaste två åren på en och samma arbetsplats. Din chef har rätt att skjuta upp ledigheten i sex månader. Det är därför bra om du ansöker om tjänstledighet i god tid innan studierna ska påbörjas. Enligt lagen om arbetstagares rätt till ledighet finns det vissa krav på utbildningen. Den ska ha en studie- eller kursplan och ha ett kunskapsförmedlande syfte. Exempel på utbildning som du kan få tjänstledigt för är allmän utbildning, facklig utbildning, yrkesutbildning, korrespondensstudier med inslag av både självstudier och undervisning, praktiktjänstgöring och yrkesutbildning hos annan arbetsgivare om den ingår som ett led i utbildningen. Rena självstudier omfattas inte av lagen.

En tillsvidareanställning kan inledas med en provanställning på max sex månader. Vid provanställningens slut övergår den automatiskt i en tillsvidareanställning om ingen av parterna säger upp avtalet. Under provanställningstiden har arbetsgivaren rätt att när som helst avsluta anställningen utan att behöva ange något skäl. Även arbetstagaren kan när som helst lämna provanställningen. Särskilda regler om provanställningen kan förekomma i kollektivavtal. Stäm av med facket vad som gäller om du är osäker.