Ordlista

A-kassa

A-kassa är en förkortning av arbetslöshetskassa. Om du är medlem i en a-kassa och blir arbetslös samt uppfyller arbetsvillkoret så får du ersättning därifrån. Arbetsvillkoret innebär att du ska ha arbetat minst sex månader och minst 80 timmar i varje månad under ett år före arbetslösheten.

Anställning

Du kan antingen anställas tillsvidare (fast anställning) eller ha en tidsbegränsad anställning, eller så kan den vara tidsbestämd och ha ett start- och ett slutdatum såsom i en projektanställning eller ett vikariat.

Anställningsavtal

I ett anställningsavtal finns överenskommelsen mellan arbetsgivare och arbetstagare om anställningen. Ett muntligt avtal är giltigt men kan vara svårt att bevisa, alltså är det säkrast med ett skriftligt avtal.

Anställningsintyg

Du har alltid rätt att få ett anställningsintyg när du slutat ett jobb. Det ska innehålla anställningstid och arbetsuppgifter.

Anställningsvillkor

I anställningsvillkoren ingår din lön, dina arbetsuppgifter, anställningsform och förmåner. Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal ska det också finnas uppgifter om pension, sjuk- och föräldraersättning samt uppsägningstider.

Arbetsbrist

Vid arbetsbrist kan arbetsgivaren behöva säga upp dig eftersom det inte finns tillräckligt med arbetsuppgifter eller företaget går dåligt ekonomiskt.

Arbetsdomstolen, AD

Arbetsdomstolen prövar arbetsrättsliga tvister. Ofta är det facket som driver dessa tvister gentemot arbetsgivare.

Arbetsfred

Under den tid som det finns ett kollektivavtal mellan facket och arbetsgivaren så får ingen ta till stridsåtgärder som till exempel en lockout eller strejk.

Arbetsgivarorganisation

Är en sammanslutning av arbetsgivare som branschvis organiserar sig. De ska ta tillvara arbetsgivarnas intressen gentemot fackföreningar, lagstiftare och myndigheter. Ett exempel på en arbetsgivarorganisation är Sveriges Kommuner och Landsting.

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen finns till för att förebygga olycksfall och ohälsa på din arbetsplats. Bryter arbetsgivaren mot lagen så är det ett arbetsmiljöbrott som kan ge böter eller fängelse.

Arbetsmiljöombud

Se skyddsombud.

Arbetsplatsombud

Arbetsplatsombud väljs av sina arbetskamrater för att representera dem fackligt på arbetsplatsen.

Arbetsrätt

Arbetsrätten är en samlande benämning på alla de lagar som reglerar arbetsmarknaden. Mest kända är nog MBL, Medbestämmandelagen, LAS, Lagen om Anställningsskydd samt AML, Arbetsmiljölagen.

Arbetstagarorganisation

En arbetstagarorganisation är det som kallas fack eller fackförbund. Arbetstagare är organiserade branschvis eller efter yrke. Exempel: Unionen, SKTF och Vårdförbundet.

Arbetstid

Din arbetstid regleras av Arbetstidslagen tillsammans med kollektivavtal på din arbetsplats. Ordinarie arbetstid får inte överstiga 40 timmar i veckan.

Arbetsvillkor

För att få a-kassa måste du uppfylla arbetsvillkoret. Det innebär att du under ett år före arbetslösheten ska ha arbetat minst sex månader och minst 80 timmar i varje månad.

Arbetsvärdering

Arbetsvärdering är ett sätt att beskriva olika moment och krav på arbetet och värdera detta systematiskt och rättvist. Det finns ännu inget system som accepteras av alla, men olika försöksmodeller prövas. Detta används bland annat för att kunna göra en lönekartläggning, så att man kan jämföra kvinnors och mäns löner och rätta eventuella osakliga löneskillnader.

Avsked

Om du inte sköter ditt arbete kan du bli avskedad. Det krävs mycket allvarliga brott som stöld, våld eller liknande på arbetsplatsen för ett avsked. Följden av ett avsked är att anställningen avslutas utan uppsägningstid.

Avtalsförsäkringar

Om det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats så finns det oftast försäkringar med i det avtalet. Försäkringarna kan ge dig extra skydd vid exempelvis sjukdom och olycksfall.

Avtalskrav

Inför lönerörelsen överlämnar facket avtalskrav eller yrkanden till arbetsgivarparten. Det kan gälla löneökningar, förändrade arbetstider, semesterbestämmelser med mera.

Avtalsparter

Parterna är de personer eller organisationer som har kommit överens om ett avtal. I ett anställningsavtal är det du och din arbetsgivare som är parter. I ett kollektivavtal är det facket och arbetsgivarorganisationen. Exempel: SKTF och Sveriges Kommuner och landsting.

Avtalsperiod

Längden på det avtal som tecknas kallas avtalsperiod. Den varierar vanligen mellan ett och tre år, beroende på konjunkturer och arbetsmarknadsläge.

Avtalsrörelse

När ett kollektivavtal löper ut ska facket och arbetsgivarna komma överens om ett nytt avtal för löner och villkor. Förhandlingsprocessen kallas avtalsrörelse.

Blockad

Blockad en facklig stridsåtgärd där arbetstagare vägrar att utföra visst arbete eller ta anställning hos en arbetsgivare.

Bonus

En bonus är ett särskilt tillägg till lönen för en person eller grupp som ersättning för utförd prestation. Ibland ingår detta i personliga anställningsavtal.

Bud

Förhandlingsförslag från arbetsgivaren kallas bud. Den fackliga motsvarigheten kallas yrkande.

Central förhandling

I en central förhandling möts arbetsgivarens och arbetstagarens förbund och förhandlar om till exempel nya kollektivavtal. TCO som centralorganisation genomför inte sådana förhandlingar, utan det gör fackförbunden var för sig.

Centralorganisation

Arbetstagares och arbetsgivares olika förbund sluter sig samman i centralorganisationer som arbetar med frågor som är gemensamma för de olika förbunden, till exempel påverkan av politik och opinionsbildning inom vissa områden. För arbetstagare finns tre centralorganisationer: Landsorganisationen i Sverige, LO, Tjänstemännens centralorganisation, TCO och Sveriges Akademikers Centralorganisation, SACO. För arbetsgivare finns motsvarande: Statens Arbetsgivarverk, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv, Almega, Kommunala Företagens Samorganisation, Kooperationens Förhandlingsorganisation med flera.

Centralt avtal

När arbetsgivarens och arbetstagarens förbund kommit överens tecknas ett rikstäckande avtal som gäller för alla arbetsplatser anslutna till arbetsgivarorganisationen. Detta kallas centralt avtal.

Cv

Curriculum vitae, cv, är latin och betyder levnadsteckning. Det är en beskrivning av vem du är och vad du gjort, som ofta används när man söker jobb. Kan även kallas meritförteckning.

Deltidsanställning

I en deltidsanställning är arbetstiden kortare än den ordinarie arbetstiden på arbetsplatsen.

Dygnsvila

Lagen säger att du har rätt till dygnsvila, vilket innebär att du under 24 timmar ska vara ledig minst 11 timmar i följd.

Fackförbund

Fackförbund eller fack kallas även arbetstagarorganisation. Arbetstagare kan vara organiserade branschvis eller efter yrke. Exempel: Journalistförbundet, Polisförbundet och Vårdförbundet.

Fackförening

Ett fackförbund kan också kallas fackförening. Det kan även vara en lokal förening inom ett fackförbund.

Fackklubb

En fackklubb organiserar anställda som jobbar på samma arbetsplats. Om du och dina arbetskamrater är med i samma fackförbund kan ni bilda en fackklubb. Klubben ska ta tillvara era intressen gentemot arbetsgivaren.

Facklig förtroendeman

Den fackliga förtroendemannen är din fackliga representant på din arbetsplats och omfattas av Förtroendemannalagen.

Fast anställning

En fast anställning är detsamma som tillsvidareanställning.

Fredsplikt

Under den tid som det finns ett kollektivavtal mellan facket och arbetsgivaren får ingen ta till stridsåtgärder, som till exempel en strejk.

F-skattesedel

När du har F-skattsedel istället för A-skattsedel är det du som ska betala in din preliminära skatt och inte arbetsgivaren. Du betalar även dina egna sociala avgifter och redovisar moms. F-skatt gäller om du har enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag.

Föreningsrätt

Rätten att tillhöra, bilda och verka för en förening och utnyttja sitt medlemskap i föreningen är grundlagsskyddad i Sverige.

Företrädesrätt

Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt till förtur till nya tjänster som uppstår hos arbetsgivaren. Denna rätt gäller om du har varit anställd mer än 12 månader under de tre senaste åren och arbetsgivaren behöver återanställa inom nio månader efter att anställningen upphörde.

Förtroendemannalagen

Lag om förtroendemans ställning på arbetsplatsen kallas populärt för förtroendemannalagen. Lagen reglerar vad en fackligt förtroendevald har rätt att göra på en arbetsplats.

Föräldralön

Du som omfattas av ett kollektivavtal med förmånen Föräldralön har rätt till 90 procent av din lön i ersättning under några månaders föräldraledighet. Det innebär alltså att kollektivavtalet ger extra ersättning utöver de 80 procent som Försäkringskassan ger. Även personer som tjänar mer är Försäkringskassans tak, och därför inte får ut 80 procent, får 90 procent via Föräldralönen. De allra flesta av TCO-förbundens kollektivavtal innehåller föräldralön.

Generell löneökning

En generell löneökning är en höjning som utgår till alla som omfattas av ett avtal, oavsett arbetsprestation.

Hängavtal

Ett hängavtal hämtar sitt innehåll från ett redan träffat kollektivavtal och sluts med arbetsgivare som inte är med i en arbetsgivarorganisation. Det innebär att arbetsplatsen har samma villkor som om den hade haft ett kollektivavtal.

Individgaranti

En individgaranti ger en garanterad minsta löneökning för den enskilde arbetstagaren.

Individuell lön

Vid individuell lönesättning är det du och inte tjänsten som lönesätts. Lönen bestäms för varje enskild anställd med hänsyn till arbetsuppgifter, kunskap och hur arbetet utförs.

Informationsskyldighet

Informationsskyldigheten är en del av Lag om medbestämmande i arbetslivet, MBL, och ger facket och alla anställda rätt att få information om ekonomi, verksamhet och personalpolitik på din arbetsplats.

Inkomstförsäkring

Om du tjänar över a-kassans tak, dvs. 18 700 kr i månaden, kompletterar inkomstförsäkringen din a-kassaersättning. För att kunna ta del av en inkomstförsäkring måste du vara medlem i en a-kassa samt ett förbund som erbjuder en inkomstförsäkring.

Intjänandeår

Intjänandeåret är det år som en anställd tjänar in sin semesterlön, det vill säga de pengar man får betalt när man har semester. Intjänandeåret ligger oftast året innan semestern ska tas ut. Vanligt intjänandeår är mellan den 1 april och 31 mars.

Jämställdhetsplan

En jämställdhetsplan beskriver hur arbetsplatsen ska jobba med jämställdhetsfrågor. Finns det tio eller fler anställda ska det finnas en jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagen.

Karensdag

Den första dagen då du är sjuk från jobbet betalas som regel ingen sjukpenning, och detta kallas karensdag. Undantag finns om du är sjuk ofta. Försäkringskassan berättar mer om sjukpenning.

Karriärcoachning

Många fackförbund har särskilda karriärcoacher som hjälper dig som är medlem i facket att utvecklas inom ditt yrke.

Kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor och om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det kan innehålla överenskommelser om lön, arbetstid, tjänstepension, avtalsförsäkringar, semester med mera. Avtalet gäller under ett visst antal år och är under den perioden bindande och omfattar alla anställda på en arbetsplats oavsett om du är med i facket eller inte.

LAS, Lagen om anställningsskydd

LAS reglerar vad som gäller när en arbetsgivare ska anställa eller säga upp en anställd. Reglerna om turordning vid uppsägning bygger på att längre anställningstid ger företräde till fortsatt anställning.

Lockout

En lockout innebär att arbetsgivaren låser arbetstagarna ute från arbetsplatsen och att ingen får lön under den tiden lockouten pågår. De som är med i facket får ersättning från strejkkassan. Lockout är en stridsåtgärd från arbetsgivarens sida vid en konflikt mellan fack och arbetsgivare.

Lönebildning

Lönebildning är de beslut som fattas och det arbete som görs kring löner. Parterna har genom förhandlingsrätten ett starkt inflytande på lönebildningen men även andra aktörer anger förutsättningar och påverkar som till exempel regering, riksbank och prognosinstitut.

Lönediskriminering

Se osaklig löneskillnad.

Löneglidning

Löneglidning inträffar när lönen höjs mer än vad avtalet innehåller.

Lönerevision

Lönerevisionen är lokala löneförhandlingar, genomgång, översyn och utvärdering av lönesättningen på en arbetsplats.

Lönesamtal

På en arbetsplats ska regelbundet återkommande samtal finnas mellan chef och anställd om hur arbetet utförs, vilka resultat som förväntas och vilken kompetensutveckling som behövs för att kunna göra ett bra jobb och därmed förbättra lönen. Det kallas lönesamtal. Lönerna förhandlas och fastställs sedan i ett kollektivavtal mellan arbetsgivaren och det lokala facket.

MBL

Lagen om medbestämmande i arbetslivet handlar om din rätt som arbetstagare att få information om och att kunna påverka din arbetssituation och förhandla med arbetsgivaren.

Medling

Kan parterna inte komma överens om ett nytt kollektivavtal och har rätt att ta till konfliktåtgärder kan den ena eller båda parterna gemensamt begära hjälp av medlare. Medlarnas uppgift är att föröka få parterna att träffa avtal utan att vidta konfliktåtgärder. Medlingsinstitutet har också rätt att skjuta upp varslade stridsåtgärder med 14 dagar. Särskilt avtal som reglerar medling finns dock för kommuner och landsting.

Medlingsinstitutet

Medlingsinstitutet MI är en statlig myndighet med ansvar för medling i arbetstvister och med uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning.

Meritförteckning

Se cv.

Mertid

Mertid innebär att en deltidsanställd arbetar mer än den tid som gäller för anställningen. Om du enligt avtalet ska jobba 20 timmar/vecka och i stället arbetar 30 timmar så räknas 10 timmar som mertid. Arbete som överskrider 40 timmar, lagstadgad normal arbetstid, är övertid.

Minimilön

Minimilön är den lägsta lön som arbetsgivaren enligt gällande kollektivavtal får betala ut. Finns det inget kollektivavtal kan arbetsgivaren betala hur låg lön som helst. Det finns inga lagar i Sverige om minimilön.

OB-ersättning

OB-ersättning får du för obekväm arbetstid som kvällar, nätter och helger. För att få OB-ersättning måste ett kollektivavtal eller annat avtal med arbetsgivaren finnas, för det finns ingen lag om detta.

Omställningsavtal

Facket har ofta omställningsavtal med arbetsgivaren, som anger insatser och åtgärder för anställda som berörs av personalneddragningar. Det kan till exempel handla om vidareutbildning, hjälp med att hitta ett nytt jobb eller ekonomisk ersättning under en övergångsperiod.

Oreglerad arbetstid

Om du har oreglerad arbetstid får du ingen övertidsersättning när du jobbar över. Då finns en överenskommelse med arbetsgivaren så att detta kompenseras med högre lön eller längre semester. Det finns dock alltid gränser för hur mycket man får arbeta – dessa regleras i lag och avtal. Se även reglerad arbetstid.

Osakliga löneskillnader

Osakliga löneskillnader är diskriminerande skillnader i lön- och anställningsvillkor mellan män och kvinnor som utför samma eller likartat arbete.

Parter

En arbetstagarorganisation och en arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare som ingår ett kollektivavtal brukar kallas parter.

Paus

En paus är ett kortare uppehåll i arbetet då du inte får lämna arbetsplatsen. Därför räknas pausen in i arbetstiden. Det finns inga lagar som reglerar rätten till paus, däremot rätten att ta en rast.

Pension

Pension är uppskjuten lön som kan börja tas ut någon gång mellan 61 och 67 år. Allmän pension är lagstadgad och din arbetsgivare betalar in arbetsgivaravgifter till skatteverket för din pension som redovisas i det orange kuvertet varje år. Allmän pension bör kompletteras med tjänstepension och individuellt sparande för att du ska ha tillräckligt med pengar efter pensionering.

Provanställning

En provanställning är en form av visstidsanställning. Arbetsgivaren anställer dig på prov under en begränsad tid, max sex månader. Om du eller arbetsgivaren vill avbryta anställningen lämnas ett meddelande senast när prövotiden går ut. Har ingen gjort det övergår provanställningen i en fast anställning.

Rast

En rast är ett uppehåll i arbetet då du får lämna arbetsplatsen. Detta regleras av arbetstidslagen och rasten räknas inte in i arbetstiden. Efter högst fem timmar har du rätt till rast för mat och vila.

Reglerad arbetstid

Om du har reglerad arbetstid finns en överenskommelse om vilka tider du ska arbeta, till exempel: måndag – fredag klockan 8 – 17 med en timmes lunch. All tid utanför det räknas som övertid, se även oreglerad arbetstid.

Semester

Enligt lag har du rätt till minst fem veckors semester i Sverige. I många kollektivavtal har man kommit överens om en längre semester. Har du arbetat ihop semesterdagar kan du även få lön under semestern. Vid kortare anställning får du semesterersättning.

Semesterersättning

Om du inte kan ta ut din semester, till exempel för att du har en tidsbegränsad anställning, har du rätt till semesterersättning. Semesterersättningen är på minst 12 procent av din intjänade lön under året.

Skiljedom

Om det uppstår en rättstvist på arbetsmarknaden så kan den avgöras i Arbetsdomstolen, AD, eller i en skiljenämnd. Skiljenämndens beslut kallas för skiljedom. Förhandlingarna är oftast hemliga och kan bli dyra eftersom parterna själva får stå för alla rättsliga kostnader.

Skyddskommitté

På arbetsplatser med fler än 50 anställda ska en skyddskommitté utses enligt Arbetsmiljölagen. Skyddskommittén är arbetsgivarnas och arbetstagarnas gemensamma samverkansorgan där frågor kring arbetsmiljön regelbundet tas upp. Syftet med kommittén är att vara pådrivande och policyskapande inom området. Kommittén samråder inför beslut om viktigare förändringar i verksamheten som kan påverka arbetsmiljön, t ex vid planering av omorganisering eller ändrade lokaler. Vidare behandlas frågor om till exempel företagshälsovård, handlingsplaner, farliga ämnen, arbetsmiljöutbildning och rehabilitering.

Skyddsombud

Arbetsmiljöombud eller skyddsombud ska utses av facket på arbetsplatser med fem eller fler anställda för att representera arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudets uppgift är att tillsammans med arbetsgivaren se till att arbetsmiljön på arbetsplatsen är bra och följer lagar och avtal. Ombudet har stora befogenheter när det gäller att ta del av information, vara med vid arbetsplatsens utformning och att i vissa fall helt stänga av arbete på grund av allvarlig fara för arbetstagares liv.

Strejk

Vid en strejk läggs arbetet ner till dess att arbetsgivare och fack kommit överens om vad som ska gälla. Konfliktåtgärder som strejk används ofta i samband med avtalsrörelse, och får inte utlysas så länge det finns ett gällande kollektivavtal.

Strejkbrytare

En strejkbrytare eller svartfot kan någon kallas som arbetar fastän facket beslutat om strejk.

Stridsåtgärd

Åtgärder som används för att utöva påtryckning på motparten på arbetsmarknaden, till exempel strejk, blockad eller lockout, kallas stridsåtgärder. Rätten att använda stridsåtgärder är reglerad i regeringsformen.

Svartfot

Se strejkbrytare.

Svartjobb

Att jobba svart är olagligt både för arbetsgivaren och för den anställde. Det innebär att arbetsgivaren inte betalar skatter och avgifter för sina anställda, så att den anställde går miste om pension, försäkringar och sjukersättning. Arbetsgivaren kan också när som helst bryta överenskommelser.

Sympatiåtgärd

En sympatiåtgärd, till exempel en strejk, är en stridsåtgärd som används för att stödja ett annat fackförbund som strejkar.

Tidsbegränsad anställning

Sommarjobb, vikariat och projektanställning kallas tidsbegränsad anställning eller visstidsanställning. En sådan har ett start- och slutdatum och kan inte sägas upp om det inte finns en uppsägningstid inskriven i anställningsavtalet.

Tillsvidareanställning

En tillsvidareanställning är det som tidigare hette fast anställning. En tillsvidareanställning gäller tills du eller din arbetsgivare säger upp anställningsavtalet och då brukar det finnas en uppsägningstid som framgår av ditt anställningsavtal eller av kollektivavtalet som finns på din arbetsplats.

Tjänstepension

Den kollektivavtalade tjänstepensionen är något som alltid ingår om du arbetar på ett företag som har ett kollektivavtal. Många anställda har därför en toppenpension utan att de ens vet om det.

Tjänstledig

Vid tjänstledighet är du ledig från ditt arbete utan lön. Alla har rätt till tjänstledighet för studier och utöver det kan kollektivavtalet på din arbetsplats ge dig rätt att ta tjänstledigt för andra behov.

Turordningskrets

Ordet turordningskrets används vid uppsägningar då man ska fastställa vem eller vilka som ska sägas upp enligt regeln om ”sist in – först ut”. Arbetsplatsen delas in i olika kretsar, det vill säga personer som har jämförbara arbetsuppgifter, och inom varje krets upprättas en turordningslista. Från denna lista kan arbetsgivaren göra två undantag, och välja att ha kvar två nyckelpersoner trots att de står sist på listan. Hela denna process görs i förhandling med facket.

Turordningsregel

”Sist in – först ut” är till för att anställda inte ska sägas upp godtyckligt av arbetsgivare. Finns det tio anställda får arbetsgivaren undanta två från turordningen om de har ”särskild betydelse för den fortsatta verksamheten”. Detta är en del av de så kallade turordningsreglerna. Läs även om turordningskrets

Tvistelösning

Tvister på arbetsmarknaden kan antingen vara en intressetvist eller en rättstvist. En intressetvist handlar oftast om kollektivavtalet och löses inte i domstol utan genom förhandlingar, medling eller stridsåtgärder. En rättstvist kan handla om att arbetsgivaren eller arbetstagaren tycker att någon bryter mot gällande arbetslagstiftning eller kollektivavtal. Först sker förhandlingar och om det inte fungerar går tvisten vidare till Arbetsmarknadsdomstolen, AD, eller till skiljedom för avgörande.

Uppdragstagare

En uppdragstagare kan vara en konsult eller frilansare. Om du har F-skattsedel och inte A-skattsedel räknas du som uppdragstagare. Då omfattas du inte av reglerna i lagen om anställningsskydd, LAS. Som uppdragstagare omfattas du inte heller av arbetsplatsens kollektivavtal och de förmåner och försäkringar som ingår i det.

Uppsägning

Din arbetsgivare kan säga upp dig från ditt jobb, på grund av arbetsbrist eller personliga skäl. Oftast gäller minst en månads uppsägningstid. Arbetsbrist har att göra med omständigheter som inte beror på dig som är anställd, utan beror på exempelvis avveckling av verksamhet, omorganisation eller nedskärning. Personliga skäl kan grunda sig på många anledningar som är olika från fall till fall. Exempel på dessa är misskötsamhet, samarbetssvårigheter, brottslighet och illojalitet. Blir du uppsagd på grund av personliga skäl omfattas du inte av turordningsregler eller företrädesrätt till återanställning. Se även företrädesrätt.

Utvecklingssamtal

Ett utvecklingssamtal är ett samtal mellan dig och din chef. Under samtalet tar ni upp saker som hur det går på jobbet, om du trivs, hur du kan utvecklas på jobbet och vilka framtida mål som finns. Det kallas också personalutvecklingssamtal eller medarbetarsamtal.

Varsel

Varsla betyder varna. För att ha rätt att vidta en stridsåtgärd så måste parterna enligt Lag om medbestämmande i arbetslivet, MBL, varsla varandra om en eventuell strejk, lockout eller annan stridsåtgärd.

Veckovila

För de flesta infaller veckovilan under helgen, lördag till söndag. Men om du till exempel jobbar obekväma arbetstider kan din veckovila vara under veckan. Rätten till veckovila regleras av Arbetstidslagen.

Vikariat

Ett vikariat är en tillfällig anställning där du ersätter någon som har semester, är sjukskriven, föräldraledig eller tjänstledig på grund av studier. Ett vikariat ska vara knutet till en viss person och tillsätts i väntan på att den du ersätter kommer tillbaka eller slutar.

Vild strejk

En vild strejk är en otillåten stridsåtgärd som facket är skyldiga att försöka förhindra om den bryter ut under gällande kollektivavtal. Strejk får endast användas som stridsåtgärd om det gamla kollektivavtalet slutat gälla och inget nytt kollektivavtal finns påskrivet.

Övertid

Om du jobbar heltid och blir beordrad av arbetsgivaren att arbeta mer än din heltid, så arbetar du på övertid. Läs mer om övertidsersättning

Övertidsblockad

En övertidsblockad är en stridsåtgärd från fackets sida som innebär ett förbud för arbetstagare att arbeta mer än den ordinarie arbetstid de är anställda för. Inte heller deltidsarbetandes arbetstid får utökas.

Övertidsersättning

Om du jobbar mer än vad som är bestämt i ditt anställningsavtal så är det övertid. Hur mycket du får betalt för övertid regleras i kollektivavtalet på din arbetsplats. Finns det inget kollektivavtal så behöver du komma överens med din arbetsgivare om vad som ska gälla.